Sök inlägg hos alla svenska resebloggar:

Hur mycket bloggar du på resan?

Vagabond publicerade för en tid sedan en lista på var vi surfar mest på semestern. I samma veva kom deras krönikör Per ut som ”uppdateringsmissbrukare” i en träffande krönika.

Johanna har också gjort en summering av teknikutvecklingen av telefon och surf på resa där resan från från kontantkort till instagram har gått fort och känns oåterkallelig, eller håller det på att vända?

Samtidigt som caféer skyltar med gratis wifi större än priserna på happy hour så kommer också motvågen: "No wifi, talk to each other". Som resenär är det förstås otroligt smidigt att enkelt kunna koppla upp och leta efter nästa bästa hotell, kvällens restaurang och när färjorna gå och uppdatera omvärlden med en instagrambild. Men var går gränsen?

Något att tänka på som resebloggare är att inte glömma bort att uppleva resan!

Engelska kolumnisten Amber Osborne resonerar kring det och konstaterar: Live first, post later.

4 kommentarer:

  1. Det gäller ju att hinna uppleva själv - vilket kan vara en utmaning när man hela tiden är bakom kameralinsen eller datorn. Fast ibland tycker jag också att det hjälper en att uppleva ännu mer! Som svar på frågan så... bloggar jag gärna åtminstone varje dag under resan ;)

    SvaraRadera
  2. Inte oftare än vanligt! Dvs ca tre inlägg per vecka. Vi vill dels njuta av semestern utan krav, dels måste det sållas bland foton innan det kan publiseras och bilderna måste redigeras, vilket tar tid och ännu länger tid om WIFI är instabilt. Vi satsar mao mer på inlägg efter resorna

    SvaraRadera
  3. Bloggar och fotar då lusten finns liksom tid.

    SvaraRadera
  4. I somras gjorde jag två resor som jag bloggade om under själva resan. Den längre 4 veckor i USA, bloggade jag i princip varje dag, och då från datorn. Det fungerade bra, jag satt ofta i sängen på hotellrummet, eller kanske ute på verandan på motellet, när familjen gått och lagt sig. Jag är nattuggla och mina familj är inte, så det passade utmärkt att jag satt uppe lite senare och bloggade. Dagtid lade jag ingen tid på bloggandet alls, och vid de få tillfällen då det inte fanns wifi så blev det paus. Jag kände absolut ingen bloggstress. Nästa resa, en kort sväng på franska kanaler med båt, bloggade jag från telefonen. Det var jobbigare och dessutom tycker jag att bilderna blev dåliga så det var inte lika roligt för det var jobbigt att skriva och inläggen blev inte bra. Det gjorde att nästa resa bloggade jag om i efterhand, då jag inte hade möjlighet att ta med dator.

    SvaraRadera